Café Sandys i Jönköping.
Tänkte faktiskt sätta mig på Café Sandys i Jönköping och författa ett inlägg med lite mer politisk inriktning. Men jag känner att jag dessvärre måste vänta med det inlägget, till förmån för detta. Jag beställde in en tonfisksallad (jorå, man försöker ju va lite nyttig här va), med pasta och sallad. Det gick väldigt snabbt, för den va klar lixom nästan innan jag hunnit säga ”tonfisksall….”. Upplägget va helt ok, om det inte vore för en smörklump som hade placerats längst upp på själva salladen. Denna smörklump visade sig sedan utgöra själva tonfisken i salladen. Det hela såg så oerhört oaptitligt ut, så jag nästan kände kväljningarna komma samtidigt som jag försökte intala mig; Jodå, kom igen nu. Klart jag måste provsmaka denna fiiiina sallad. Sedan gjorde jag någonting som jag djupt ångrar.. Jag provsmakade. Tänker inte skriva ”usch”, ”blä”, ”pest” eller något sånt ord, för det räcker helt enkelt inte till att beskriva den hemska smak på denna hemska smörkonsistens som på riktigt skulle utgöra själva tonfisken! Jag beslutade mig sedan för att undersöka om det faktiskt fanns någon tonfisk i smörklicken. Fanns det någon, så var den nermald till barnmat.
Jag gick sedan fram till damen i kassan, och sa, med kväljningar i halsen, att salladen tyvärr inte smakade så värst bra. Hon fixade då en kycklingsallad till mig istället. Anledningen till att denna sallad smakade rätt illa, kan iochförsig vara för att jag va så hemskt äcklad av den tidigare tonfisksalladen smör-tonfisk-nermald-till-barn-mat-salladen. Jag åt iallafall upp kycklingbitarna i kycklingsalladen.
EDIT: Jag lever fortfarande.
Kommentera inlägget.